The Netherlands Diary/Նիդ.օրագիր

The Netherlands Diary/Նիդ.օրագիր
The Netherlands Diary

Monday, 2 May 2022

Արայիկ Միրզոյանի «Սեր և անուրջներ» գրքի շնորհանդեսը


Ապրիլի 29-ին Առնհեմ քաղաքի հայ առաքելական եկեղեցում տեղի ունեցավ Նիդերլանդներում Հայաստանի դեսպանության աշխատակից Արայիկ Միրզոյանի «Սեր և անուրջներ» գրքի շնորհանդեսը, որին ներկա էին Նիդերլանդներում ՀՀ դեսպանության անձնակազմը՝ դեսպանի գլխավորությամբ, Ալմելոյի հայ առաքելական եկեղեցու հոգևոր հովիվը, Նիդերլանդների հայ համայնքի մի շարք ներկայացուցիչներ և արվեստասերներ։ 

Երաժշտական ծրագրի շրջանակներում ելույթ ունեցան Մաաստրիխտի կոնսերվատորիայի հայ ուսանողները՝ ջութակահարուհի Գայանե Միրզոյանի գլխավորությամբ։

Երեկոյի ընթացքում դեսպան Տիգրան Բալայանը, Առնհեմի հայ առաքելական եկեղեցու կառավարման խորհրդի անդամ Շանթ Սիմոնյանը և Ալմելոյի հայ առաքելական եկեղեցու կիրակնօրյա դպրոցի տնօրեն Սվետլանա Անդրեսյանն անդրադարձան Արայիկ Միրզոյանի ստեղծագործական կյանքին՝ մաղթելով նրան նորանոր հաջողություններ իր հետագա նախաձեռնություններում։




On 29 April in the Armenian Apostolic Church in Arnhem took place the presentation of "Love and Dreams", a book by Arayik Mirzoyan, Secretary of the Embassy which was attended by the Ambassador of Armenia and the staff of the Embassy, the Pastor of the Armenian Apostolic Church of Almelo, representatives of the Armenian community of the Netherlands and art lovers. A music program took place, where the Armenian students from Conservatory of Maastricht, led by violinist Gayane Mirzoyan, performed.

During the event Ambassador Tigran Balayan, member of the Governing Board of the Armenian Apostolic Church of Arnhem Shant Simonyan and the director of the Sunday school of the Armenian Apostolic Church of Almelo Svetlana Andresyan touched upon the creative legacy of Arayik Mirzoyan , wishing him every success in his further endeavours.

Embassy of Armenia in The Netherlands/ Նիդերլանդներում ՀՀ դեսպանություն

https://www.facebook.com/armembnl/posts/1070030127200859





Tuesday, 26 April 2022

Ամստերդամի քաղաքապետ Ֆեմկե Հալսեմա. «Ցեղասպանության պատմությունները կպատմենք, որտեղ կարող ենք, որպեսզի այլեւս չկրկնվի»

 

Շատերին հուզեցին 2022 թվականի ապրիլի 24-ին Ամստերդամում քաղաքապետ Ֆեմկե Հալսեմայի՝  Գրիգոր  Նարեկացի հիմնադրամի և Հայ Առաքելական «Սուրբ Հոգի» եկեղեցու կողմից կազմակերպված Հայոց ցեղասպանության հիշատակի միջոցառմանը հնչեցրած ջերմ խոսքերը։

Սույն խոսքի տեքստը իր ֆեյսբուքյան էջում հոլանդերենով ներկայացրել է Ինգա Դրոստը՝  «որպեսզի նրանք, ովքեր ներկա չեն եղել, նույնպես կարողանան ի գիտություն ընդունել»։

«Նիդերլանդական օրագիրը» ներկայացնում է Ամստերդամի քաղաքապետի ելույթի հայերեն բովանդակային թարգմանությունը:


Քաղաքապետ Ֆեմկե Հալսեմայի խոսքը

Տիկնայք եւ պարոնայք,

120 տարի առաջ ծնվել է Սիվաս Էդվարդ Բեդիկյանը։ Նա վերապրել է Հայոց ցեղասպանությունը և  վկայել  է դրա մասին։ Նրա պատմությունները գրի են առնվել և պահպանվել: Ահա թե ինչ պատմել նա.

«Մի աղջիկ կար, ում հետ ընկերացել էի ճանապարհին: Նրա անունը Սաթենիկ էր։ Ես նրան շատ լավ եմ հիշում։ Նա ֆիզիկապես ուժեղ չէր երևում: Ես նրան նորից տեսա  դպրոցի նկուղում, որտեղ մեզ բերել էին: Նա իր ձեռքում եղած չնչին ողջ գումարը տվեց  ինձ ու խնդրեց։ «Թույլ մի տվեք, որ ինձ տանեն», - ասաց նա: «Թույլ մի տվեք, որ ինձ տանեն»։

Ամեն օր գալիս էին ու տանում նրանց, ովքեր մահացել  էին, կամ տեսնում էին, որ  արդեն շատ թույլ են։ Նա  շատ վատ էր, չափազանց թույլ  էր, ուժասպառ: Հերթական անգամ թուրքերի շրջայցի ժամանակ բարձրացրի նրան և օժանդակեցի, որ  մի կողմից հենվի ինձ՝  մյուս կողմից  պատին: Ես նրան այդպես բարձրացրի: Նրանք  տեսան նրան և տարան… տարան…»:

Հայ բնակչության նկատմամբ բռնություններից ոչ մեկն անմասը չմնաց. Սարսափելի ճակատագիր էր սպասվում նաեւ փոքրիկ դպրոցահասակ աղջկան.

Ավելի քան հարյուր տարի անց մենք ոգեկոչում ենք հայ ժողովրդի նկատմամբ կատարված մեծ անարդարությունը։

Հայ ժողովրդի նկատմամբ տեղի ունեցած Ցեղասպանությունը ավելի քան բացահայտվել է վերջին հարյուրամյակում ՝  մեծ սփյուռքի ձևավորմամբ, ականատեսների բազմաթիվ վկայություններով, որտեղ  թևածում է ճնշվածների ու սպանվածների հոգիները:

Չափազանց երկար ժամանակ, և նույնիսկ հիմա, զանգվածային սպանությունները չափազանցված են համարվել ու հերքվել  են, և մինչ օրս ցեղասպանություն բառն օգտագործողները նույնիսկ հալածվում են:

Հոլանդիայում նույնպես երկար ժամանակ պահանջվեց, մինչև հայերի հանդեպ կատարված անարդարության լիակատար ճանաչումը: Մինչդեռ դա միշտ էլ հայտնի է եղել: Ինչպես 1896 թվականին Լիմբուրգի միսիոներ Մատերնուս Մյուրեն է գրել . «Թուրք պաշտոնյաները, քաղաքացիական անձինք և զինվորները հայտնվեցին փողոցներում՝ բղավելով «մահ քրիստոնյաներին»: Իսկ հոլանդական թերթերում գրվում էր, որ օսմանյան պրակտիկայում ջարդը նշանակում է, որ տեղի է ունեցել «մարդկային լայնածավալ սպանդ»։ Algemeen Handelsblad-ում հաղորդվել է, որ Ադանայում և Հալեպում երեք օր շարունակ երկու անգամ մոլեգնած ջարդերի զոհ են դարձել ավելի քան 20000 հայեր. «Ադանան, գրում է թերթը, հիշեցնում է սպանդանոց»:

Ցեղասպանության, հայ ժողովրդին հասցված զանգվածային սպանությունների և մեծ տառապանքների ժխտումը նման է  նոր, անտանելի և կանխամտածված ցավ պատճառելուն։

Ահա թե ինչու է ոգեկոչումը այդքան կարևոր։ Դա ժխտողականության դեմ ակտիվ պայքար է։ Միասին մենք ամեն տարի թարմացնում ենք ցեղասպանության հիշողությունը և դրանով արդարացնում ենք նրանց, ովքեր սպանվել են, տուժել են, ինչպես նաև նրանց, ովքեր ցեղասպանության հաջորդ դարում անդադար և անձնական մեծ ռիսկի տակ ուշադրություն են հրավիրել դրա վրա։

Այսօր մենք նշում ենք Կարմիրով ներկված այս  կիրակի օրը աշխարհասփյուռ հայերի հետ միասին, ոգեկոչում ենք ամենաանմարդկային կերպով սպանված հայրերի, մայրերի և զավակների հիշատակը։ Մեր պարտքն է շարունակել պատմել Էդվարդի և Սաթենիկի և նմանատիպ պատմությունները սերունդներին։  Դա նաև մեր առաքելությունն  է ազատորեն հիշել այն, ինչ կատարվել է հայ ժողովրդի նկատմամբ։

Քանի որ  գիտենք, որ  երբեք դա չենք կարող մոռանալ: Պատմությունները կպատմենք, որտեղ կարող ենք, որպեսզի այլեւս չկրկնվի»։


Velen waren geraakt door de warme woorden die Burgemeester Femke Halsema op 24 april 2022 in Amsterdam sprak bij de Herdenking Armeense Genocide, georganiseerd door de Stichting Narekatsi en de Armeens Apostolische Kerk Surb Hoki.
Hierbij de tekst van speech, zodat ook diegenen, die niet aanwezig waren, hiervan kennis kunnen nemen.
"Dames en heren,
120 jaar geleden werd in de plaats Sivas Edward Bedikian geboren. Hij overleefde de Armeense genocide en kon ervan getuigen. Zijn verhalen zijn opgeschreven en bewaard gebleven en dit is het verhaal dat hij vertelde:
“Er was een meisje, een meisje met wie ik onderweg bevriend was geraakt. Haar naam was Satenig. Ik kan me haar heel goed herinneren. Zij was niet zo sterk. Ik zag haar weer in die kelder. De kelder van de school waar ze ons ingegooid hadden. Ze was daar. Ze had een klein beetje geld dat ze aan mij gaf. ‘Laat ze mij niet meenemen’, zei ze. ‘laat ze mij niet meenemen’.
Ze kwamen elke dag en namen iedereen mee die dood of erg zwak was. Ze was niet in goede doen, ze was te zwak. Ik liet haar opstaan en steunde haar. Ik hield haar zo omhoog. Ze kwamen. Ik hield haar omhoog, liet haar tegen de muur leunen. Maar ze zagen haar en namen haar mee ... ze namen haar mee ...”
Bij het geweld tegen de Armeense bevolking is niemand ontzien. Ook een klein, schoolgaand meisje wachtte een gruwelijk lot.
Meer dan honderd jaar later herdenken wij het grote onrecht dat het Armeense volk is aangedaan.
De genocide heeft de identiteit van het Armeense volk de afgelopen eeuw bepaald. Met de verhalen van de nabestaanden die zijn doorverteld. In de grote Armeense diaspora waarin het verdriet om diegenen die vermoord zijn en onderdrukt, voortleeft.
Veel te lang, en ook nu nog, zijn de massale moorden ontkend, gebagatelliseerd, en tot de dag van vandaag worden diegenen die het woord genocide noemen zelfs vervolgd.
Ook in Nederland heeft het lang geduurd tot er de volle erkenning kwam van het onrecht Armeniërs aangedaan. Terwijl het altijd bekend is geweest. Zoals de Limburgse missionaris Maternus Muré al in 1896 naar huis schreef: ‘De Turkse ambtenaren, burgers en soldaten vertoonden zich in de straten onder het geschreeuw “dood aan de christenen”. En in Nederlandse kranten werd geschreven dat een pogrom in de Ottomaanse praktijk betekende dat er “ene menschenslachterij in het groot” plaatsvond. In het Algemeen Handelsblad werd geschreven dat meer dan 20.000 Armeniërs slachtoffer werden van de pogroms die tweemaal drie dagen woedden in Adana en Aleppo: ‘Adana, schrijft de krant, geleek een abattoir, ofwel een slachthuis’.
De ontkenning van genocide, van de massale moord en het grote leed de Armeense bevolking aangedaan, is als het opnieuw en opzettelijk toebrengen van pijn aan wat al ondraaglijk is.
Ook daarom is herdenken zo belangrijk. Het is de actieve bestrijding van ontkenning. Samen verversen wij elk jaar opnieuw de herinnering aan de genocide en doen daarmee recht aan diegenen die zijn vermoord, die hebben geleden, net als aan diegenen die in de eeuw na de genocide er onophoudelijk en met grote persoonlijke risico’s aandacht voor hebben gevraagd.
Vandaag herdenken wij rode zondag: samen met Armeniërs van over de hele wereld herdenken wij de vaders, de moeders en de kinderen die op de meest onmenselijke wijze zijn vermoord. Het is onze plicht om de verhalen te blijven vertellen van Edward en Satenig, het meisje op school. Het is ook ons voorrecht om ons in vrijheid te kunnen herinneren wat het Armeense volk is aangedaan.
Omdat wij het weten, zullen wij het nooit meer kunnen vergeten. Waar wij kunnen zullen we de verhalen vertellen, opdat het niet meer gebeurt."
====================

Friday, 22 April 2022

AGBU Europe Newsletter - April 2022

 

April 2022       
AGBU Hosts First Regional Conference for 2022 in Beirut, Lebanon
 
From March 17-19, 2022, 70 delegates from Armenia, Cyprus, Egypt, France, Iran, Iraq, Jordan, Lebanon, Syria, Switzerland, UK, and the US gathered in Beirut to participate in an intensive three-day conference including multiple panel discussions, public recognitions, formal dinners, and quality entertainment. This is the first of several regional summits that the AGBU central leadership has planned for over the course of this year and next in regions with a strong Armenian and AGBU presence. Considering the historically significant events and crises of the last few years of an already turbulent decade, these gatherings are intended to take serious inventory of the new realities, changing trends.....read more
AGBU Europe Releases Trilingual Brochure on Nationalism, Imperialism and Humanitarianism after 1919
 
AGBU Europe released a brochure summing up the ideas discussed during the academic conference on Mass Violence, Genocide and International Justice after 1919, organized as part of its European Remembrance project, in partnership with the Lepsiushaus in Potsdam, EUJS and Phiren Amenca. Available in English, French and German, the 20-page brochure can be downloaded on the project website.....read more
AGBU YP Yerevan organize Networking Event on IT Industry in Armenia
 
Armenian youth interested in entering the IT sector were treated to a networking event, organized by AGBU Young Professionals of Yerevan. Entitled "Guide to Armenia's IT Industry", the event featured an informative workshop and a panel discussion with top IT professionals of Armenia. In all, the central messaging of the event was to inform the audience what roles exist in the IT landscape while also notifying them that.....read more
 
AGBU Marseille celebrates Armenian Easter

 

Families and children gathered at AGBU in Marseille on April 3 to celebrate Armenian Easter and its traditions with festive workshops, including egg painting and tcheureg baking....read more

AGBU ARMAT brings Youth Together for Monthly Virtual Meetups to Explore their Roots and Heritage
 
AGBU ARMAT is designed to bring youth ages 8-12 together for monthly virtual meetups to connect and socialize with other children around the world in a secure social network environment. Guided by educational instructors, participants follow the traces of our history and culture, discovering new facts and hidden treasures of Armenia. Through engaging activities, they meet famous and entertaining....read more
Publications by AGBU
Articles in French by AGBU in NAM
Nouvelles d'Arménie Magazine

- Le camp Nairi

 


Read the article in French


Thursday, 17 March 2022

ՀԱՅՏՆԻ ԵՆ Հոլանդական մունիցիպալ խորհուրդներում հայկական ծագումով ավագանի անցած մասնակիցները

 

ՀԱՅՏՆԻ ԵՆ Հոլանդական մունիցիպալ խորհուրդներում հայկական ծագումով ավագանի անցած մասնակիցները: 2022 տվականի ՏԻՄ ընտրություններում նրանց թիվը հասավ վեցի ' նախորդ 2018 թ. ընտրություններում ավագանի ընտրված 3-ի դիմաց.
Նրանք են'

1.Tawros Aslanjan in Amstelveen (D66)
2. Robin Gelici in Almelo (LAS, Lokaal Almelo Samen)
3. Karine Klyan in De Bilt (VVD)
4. Arshak Mazloumian in Enkhuizen (PvdA)
5. Rita Tomas-Awanesian in Almelo (ChristenUnie)
6. Ani Zalinyan in Haarlemmermeer (GroenLinks)

Մանրամասնությունները FAON: Federation of Armenian Organisations in The Netherlands -ի հաղորդագրությունում:

Verdubbeling aantal raadsleden van Armeense afkomst in de Nederlandse gemeenteraden

FAON is blij dat het aantal raadsleden van Armeense afkomst is gestegen van 3 naar 6.

Wij feliciteren van harte met hun raadszetel:

Tawros Aslanjan in Amstelveen (D66)
Robin Gelici in Almelo (LAS, Lokaal Almelo Samen)
Karine Klyan in De Bilt (VVD)
Arshak Mazloumian in Enkhuizen (PvdA)
Rita Tomas-Awanesian in Almelo (ChristenUnie)
Ani Zalinyan in Haarlemmermeer (GroenLinks)

De FAON wenst hen veel succes en wijsheid bij het raadswerk en hun verdere politieke carrière. 

Via o.a. email, Facebook en op onze websites https://www.faon.nl en https://www.abovian.nl hebben we de afgelopen weken de kandidaten onder de aandacht gebracht.

Veel van de niet-gekozen kandidaten zullen via fractie-ondersteuning en commissiewerk even goed betrokken zijn bij het raadswerk, ook hen wensen we veel succes.

2022 թվականին Խաչատրյանի անվան 18-րդ միջազգային մրցույթը կանցկացվի թավջութակ մասնագիտությամբ



 2022 թվականին Խաչատրյանի անվան 18-րդ միջազգային մրցույթը կանցկացվի թավջութակ մասնագիտությամբ։ Հայտերի ընդունման գործընթացն արդեն մեկնարկել է։ Հայտադիմումների ներկայացման վերջնաժամկետը 2022թ. մայիսի տասն  է։ Մրցույթին կարող են մասնակցել 16-ից 35 տարեկան թավջութակահարներ։ 

Խաչատրյանական մրցույթի նպատակն է բացահայտել տաղանդաշատ երիտասարդների, աշխարհում հանրայնացնել Արամ Խաչատրյանի արվեստը։ Նշենք, որ Խաչատրյանի անվան միջազգային մրցույթը համաշխարհային երաժշտական աշխարհում մեծ ճանաչում ունի։ Այն Միջազգային երաժշտական մրցույթների համաշխարհային ֆեդերացիայի (World Federation of International Music Competitions) անդամ է։ Մրցույթի կազմակերպիչն է «Արամ Խաչատրյան-մրցույթ» մշակութային հիմնադրամը։

Մրցույթի մանրամասներին և դիմելու կարգին կարելի է ծանոթանալ հետևյալ հղմամբ՝

https://khachaturian-competition.com/en

«Գարուն ա․․․» ֆիլմի պրեմիերան տեղի կունենա ԱՄՆ-ում․կինոնկարը կներկայացվի ամերիկյան կինոթատրոններում

 The film "It’s Spring ․․․" will premiere in the United States: the movie will be presented in American cinemas

 


The film "It’s Spring ․․․" by director Roman Musheghyan will be presented in the USA. The American premiere of the film will take place on April 1 in the prestigious Directors Guild of America Theater Complex 7920 Sunset Blvd, Los Angeles, CA 90046 at 7:00pm. The creative staff of the film, as well as the actors will take part in the event.  Famous American and Armenian producers, directors, actors, artists are invited to the premiere.

Later, the film will appear in American cinemas. The film will be released on April 8 at the Laemmle theaters in Glendale, CA on April 8, 2022. The film will be on the screen at Laemmle in Glendale every day at 7:30pm.

"We are very happy that the film will be presented in the United States. In addition to the Armenian audience, the authoritative American filmmakers will get acquainted with the Armenian culture, particularly with the Armenian cinema, through this film," -director Roman Musheghyan says.

"It’s Spring…" is a film about war, love, devotees of our days, unity and patriotism through the eyes of three generations.

The film is inspired by the true events of the four-day war in April of 2016. “It’s Spring…” (Garuna …), depicts paternal relationships spanning three generations and their conflicting ideologies on life. The grandfather, Aram, is a seasoned soldier, a former General who has devoted his entire life to creating and preserving a government for his country. His son, Gnel, is a businessman who to this day cannot forgive his father for putting country above family. Grandson, Levon, is a talented musician who is inspired by his grandfather's ideology. However, in the life of our hero, his future and his sense of duty for his country collide creating the film's main conflict.

The unexpected war in Armenia disturbs the peace in the relationships between the three generations. In this film, we witness a tragedy of a nation through one family's story...

The executive producer of the film is Alexander Khachatryan, the producer is Diana Avetisyan. The screenplay was written by Harutyun Ghukasyan, cinematography by Suren Tadevosyan, the composer is Arman Elbert, edited by Mikael Torgomyan, production designer -Tigran Asaturov.

Cast: Alexander Khachatryan, Levon Hakhverdyan, Armen Margaryan, Marjan Avetisyan, Eva Zohrabyan, Shant Hovhannisyan, Alice Kaplanjyan, Vahagn Martirosyan, Satenik Hazaryan, Narine Petrosyan, Toomaj Danesh Behzadi and others.

It should be noted that the film is a joint production of Aratta Production, Vision Studio, Phoenix Art Foundation. It was created with the support of the RA Ministry of Defense and ArLeAM.

 

For more information you can contact Roza Grigoryan, PR manager of the film

+374 77 30 34 84

 

«Գարուն ա․․․» ֆիլմի պրեմիերան տեղի կունենա ԱՄՆ-ումկինոնկարը կներկայացվի ամերիկյան կինոթատրոններում

 

Ռեժիսոր Ռոման Մուշեղյանի «Գարուն ա․․․» ֆիլմը կներկայացվի ԱՄՆ-ում։ Ապրիլի 1-ին հեղինակավոր Directors Guild of America (Ամերիկայի ռեժիսորների գիլդիա) դահլիճում կկայանա կինոնկարի ամերիկյան պրեմիերան։ Իրադարձությանը կմասնակցի ֆիլմի ստեղծագործական կազմը, ինչպես նաև դերասանները։ Պրեմիերային հրավիրված են ամերիկացի և հայ հայտնի պրոդյուսերներ, ռեժիսորներ, դերասաններ և արվեստի գործիչներ։

Այնուհետև, ֆիլմը կհայտնվի ամերիկյան կինովարձույթում։ Ապրիլի 8-ից սկսած ֆիլմը կներկայացվի Լոս Անջելեսի Laemmle կինոթատրոնների ցանցում։

«Անչափ ուրախալի է, որ ֆիլմը կներկայացվի ԱՄՆ-ում։ Սիրով ուզում եմ նշել, որ բացի հայ հանդիսատեսից, ամերիկացի հեղինակավոր կինոգործիչները ևս ֆիլմի միջոցով կծանոթանան հայ մշակույթին և մասնավորապես՝ հայ կինոյին»,-նշում է ռեժիսոր Ռոման Մուշեղյանը։

«Գարուն ա․․․»-ն ֆիլմ է պատերազմի, սիրո, մեր օրերի նվիրյալների, միասնության, պետական մտածողության կերտման ու հայրենասիրության մասին՝ երեք սերունդների աչքերով։ Կինոնկարի գլխավոր հերոսները երեքն են՝ պապ, որդի, թոռ։ Երեք սերունդ, երեք տարբեր բնավորությունների տեր մարդիկ, որոնցից յուրաքանչյուրն արտացոլում է մերօրյա հասարակության մտածելակերպը։ Պապը՝ Արամը, պրոֆեսիոնալ զինվորական է, նախկին գնդապետ, ամբողջ կյանքը նվիրել է պետականության կառուցման գործին։ Նրա որդին՝ Գնելը, բիզնեսմեն է մինչ օրս չի ներում հորը հայրենիքն ընտանիքից վեր դասելու համար։ Թոռը՝ Լևոնը, վիրտուոզ երաժիշտ է, ով ոգեշնչվում է իր պապի գաղափարախոսությամբ։ Սակայն հերոսի կյանքում ապագան և հայրենիքի նկատմամբ պարտքը բախվում են իրար՝ ստեղծելով ֆիլմի հիմնական կոնֆլիկտը․․․

Անսպասելի պատերազմը Հայաստանում խառնում է երեք սերունդների անդորրը։ Ֆիլմի ընթացքում մենք ականատես ենք լինում մի ամբողջ ազգի ողբերգությանը՝ մի ընտանիքի պատմության միջոցով․․․

Ֆիլմի գլխավոր պրոդյուսերն Ալեքսանդր Խաչատրյանն է, պրոդյուսերը՝ Դիանա Ավետիսյանը։ Սցենարը հեղինակել է Հարություն Ղուկասյանը, օպերատորն է Սուրեն Թադևոսյանը, իսկ կոպոզիտորը՝ Արման Էլբերտը։ Մոնտաժը՝ Միքայել Թորգոմյանի, նկարիչ՝ Տիգրան Ասատուրով։ Դերերում՝ Ալեքսանդր Խաչատրյան, Լևոն  Հախվերդյան, Արմեն Մարգարյան, Մարջան Ավետիսյան, Եվա Զոհրաբյան, Շանթ Հովհանիսյան, Ալիս Կապլանջյան, Վահագն Մարտիրոսյան, Սաթենիկ Հազարյան, Նարինե Պետրոսյան, Թումաջ Դանեշ Բեհզադի և այլք։

Նշենք, որ ֆիլմը Aratta Production-ի, Vision Studio-ի, Phoenix Art Foundation-ի համատեղ արտադրությունն է։ Այն նկարահանվել է ՀՀ պաշտպանության նախարարության և ArLeAM-ի աջակցությամբ։